• Kommer graviditeten vara likadan som den förra?
• Hur kommer jag upptäcka och/eller misstänka graviditeten?
• Kommer jag uppleva samma symtom som med förra graviditeten?
• Hur kommer jag känna när vi äntligen får vårt efterlängtade plus?Det är som sagt många tankar och frågor, dessa är bara några stycken utav tusen.. Jag hänger jätte mycket på Familjeliv, det är så skönt att kunna ha fler att prata med, som är i samma situation. Som genomgår samma sak som vi. Man inser att man inte är ensam om att behöva genomgå utredning och ta hjälp av läkemedel för att kunna bli gravid. Och det känns jätte skönt. Det får mig att slappna av mycket mer. Vissa dagar så känner jag mig helt misslyckad som kvinna, att min kropp sviker mig och min sambo, att alla mina hormonrubbningar orsakar så mycket problem, att vi inte kan bli gravida på naturligt sätt och helt spontant. Och det känns jätte jobbigt vissa dagar. Det är då jag även är tacksam över att Daniel är den han är, att han stöttar mig och säger att det inte gör något, att det inte är mitt fel och att jag inte kan rå för det. Och han är inte heller negativ över utredningen. Han är en sån ängel, han finns verkligen där för mig i jobbiga situationer och han överger mig inte när jag har det som jobbigast. Det är då som är mig som närmast. Han är min allra bästa vän och jag älskar honom av hela mitt hjärta. En bättre pojkvän/sambo kan jag aldrig önska mig. Han är allt jag vill ha, personen som jag vill leva resten av mitt liv med, spendera min vardag med, gå igenom bra och dåliga saker med, gråta och skratta med och bara njuta av framtiden med.
* Han finns där i alla lägen. Och det är ovärderligt! *
Tack för att du finns älskling. Tack för att du är min.
Och tusen tack för all den kärlek du ger mig.
♥ Daniel, den bästa som finns ♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar